SAMTAL MED SHIRIN BARTHOLDSSON: DEL 3
Det är de med minst resurser som behöver välfärdssamhället mest.
När orsaksanalyserna gjordes tillsammans med organisationerna framträdde en faktor gång på gång: föräldrarnas roll. I den avslutande delen av samtalet fördjupar sig Shirin Bartholdsson i varför föräldrastöd är en av de starkaste skyddsfaktorerna för barn och unga, hur det hänger samman med en strukturell ojämlikhet som går att påverka, och vad som krävs för att fler barn ska få det stöd de behöver.
Föräldrastöd framträder allt tydligare som en avgörande skyddsfaktor. Vad är det forskningen visar här?
Vi vet att föräldrars uppfostringsstrategier och svårigheter tillsammans med en konfliktfylld hemmiljö är faktorer som ökar risken för unga att hamna i kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa. Kanske är begreppet föräldraengagemang inte helt rätt att använda här, då engagemang kan ta sig många olika uttryck. Men vi vet att föräldrars engagemang och stöd är en avgörande skyddsfaktor, som också minskar risken för utanförskap.
Varför är just föräldrastöd en så avgörande skyddsfaktor för barn och unga?
När vi gjorde orsaksanalys med organisationerna framkom föräldrars engagemang som en stark faktor för samtliga. Föräldrar som läser för sina barn ger mer läsande barn. När föräldrar engagerar sig som ledare i sportföreningen kan fler barn börja idrotta. När föräldrar av olika anledningar inte kan hjälpa sina barn med läxorna kan det bli svårare att klara skolan, särskilt så som skolan fungerar just nu.
De som föds med föräldrar med en hög social position har bättre förutsättningar att själva nå högre skikt i samhällsstrukturen än de som har föräldrar med en lägre position. Konsekvensen är en ökad sårbarhet i vissa grupper. Från mitt perspektiv misslyckas vi som samhälle att kompensera för de vars föräldrar av olika anledningar har mindre resurser att ge stöd. Detta ser jag som en strukturell ojämlikhet som faktiskt går att påverka, genom att tillföra mer resurser i de områden som ibland kallas för utsatta. En forskare uttryckte det för mig en gång som att det är de med minst resurser som behöver välfärdssamhället som mest. Och det är de som drabbas hårdast när välfärdens kärnverksamheter får mindre resurser.
Hur kan organisationerna konkret stärka föräldrastödet i sitt arbete?
Organisationerna kan egentligen inte göra mer än de gör just nu. Vill vi att de ska arbeta med föräldrar behöver vi stötta dem i det arbetet. En fotbollsförening gör vad den kan för att fler föräldrar ska bli ledare och engagera sig i styrelsen, men det kan vara svårt att lyckas med. Särskilt när många föräldrar i området har flera jobb, jobbar på obekväma arbetstider, har flera barn och kanske är ovana vid den svenska föreningskulturen.
Så vad krävs för att fler barn ska få det stöd de behöver?
Fler aktörer måste gå samman i de områden som behöver mer resurser. En organisation kan inte möta de utmaningar som finns på egen hand. Det handlar om att satsa på skolan, på fritidsaktiviteter och på mer vuxennärvaro, och att samordna insatserna mellan de välfärdsaktörer som möter barnen och familjerna: familjecentraler, barnhälsovård, förskola, grundskola, socialtjänst, BUP och gymnasieskola. Det är de med minst resurser som behöver välfärdssamhället som mest.
Det här var sista delen i samtalet med Shirin Bartholdsson. Vill du läsa vidare berättar hon i del 1 om metoden bakom arbetet, hur kapacitetsstöd går till, och i del 2 om vad hon ser när hon möter organisationerna i deras vardag.
