I fyra decennier har Hisingsbacka FC varit en plats där barn i Backa möter trygga vuxna. Efter ett tufft år har det vänt: nästan ett dussin nya ledare har tillkommit och föreningen har nyligen passerat 500 aktiva medlemmar. Den här hösten bygger föreningen vidare på det, med strukturen som ska se till att platsen finns kvar oavsett vilka enskilda personer som råkar bära den.

‍

Det är måndagskväll i Hisings Backa. Ute på planen rullar träningarna igång, och en bit därifrån sitter Joel Sjöqvist med föreningens organisationsledare. Han är här varje måndag och varannan onsdagskväll. Kvällens ämne är inte taktik eller matcher, utan något betydligt mer långsiktigt: en ledarmanual.

Hisingsbacka FC tar just nu fram en manual för varje åldersgrupp och en spelarutvecklingsplan för hela föreningen. I praktiken handlar det om något ganska stort: att göra kunskapen till föreningens i stället för till enskilda personers. Hur man leder en träning för sjuåringar, vad ett lag behöver under en säsong, vad den som tar över efter någon annan behöver veta.

Parallellt rekryterar klubben en fotbollsutvecklare, en person vars uppgift blir att se till att manualen används ute på planen och inte bara står i en pärm.

Ett tufft år på flera sätt

Det har varit ett tufft år för föreningen på flera sätt. En ombyggnad av planen, orsakad av yttre omständigheter som Hisingsbacka FC själva inte kunde påverka, drog ut på tiden – det som skulle ta ett halvår tog betydligt längre, vilket påverkade både medlemmar och ledare.

Till det kom en erfarenhet som de flesta föreningar känner igen. I somras slutade ledarna i ett av pojklagen, och det fanns ingenting nedskrivet att lämna över till dem som kom efter. Det löste sig, nya ledare är på plats. En sjukskrivning hos en av organisationsledarna bromsade utvecklingsarbetet in på ett annat håll, tills andra klev in och avlastade.

Styrelsen drog samma slutsats båda gångerna: eldsjälar ska inte behöva bära ensamma, och det som håller verksamheten uppe behöver finnas någon annanstans än i huvudet på några få.

En engagerad vuxen per barn

Samma tanke ligger bakom ett nytt krav i föreningen. Alla lag som startar från och med nu gör det med ett villkor: varje barn ska ha minst en vuxen som engagerar sig. Det är enklare att säga vid start än att be om hjälp när laget redan vacklar.

Och det fungerar. På de yngstas träningar står uppåt trettio föräldrar runt planen en helt vanlig vardagskväll.

Samtidigt vet föreningen att samma föräldrar sällan dyker upp på möten. När Hisingsbacka FC bjöd in till ett informationsmöte med polischefen kom fyra personer, av ungefär sextio barns föräldrar. Skillnaden säger något viktigt: föräldrar kommer när deras eget barn behöver dem, här och nu. Knyter man engagemanget till barnets lag och barnets träning i stället för till en kallelse, så finns de där.

Flicksektionen som byggdes från noll

För ett år sedan hade Hisingsbacka FC inga flicklag alls. I dag spelar runt 75 tjejer i föreningen, i nära samarbete med grannklubben Backatorp IF. Tjejerna födda 2019 och 2020 tränar ihop, och i höst vill klubben nå fler födda 2020 och 2021 – kanske ett eget lag för de allra minsta.

Joel Sjöqvist är noga med en sak när siffran kommer på tal: den rör sig. Flick-, tjej- och damfotboll i eftersatta områden handlar lika mycket om att behålla som att rekrytera. Sjuttiofem är läget just nu, inte en garanti. Det är också därför strukturarbetet spelar roll. En förening som vet vad den gör och varför har lättare att få medlemmar att stanna kvar.

Fem ungdomar som ledde för första gången

Under sommaren gick fotbollsskolan för fjärde året i rad. Två veckor, helt gratis, med mellanmål och lunch varje dag och som mest 64 barn på plats.

Det som gör veckorna extra värdefulla är vilka som stod för träningarna. Fem ungdomar ur den egna föreningen ledde dem, flera av dem för allra första gången. Det är så nästa generations ledare blir till: barn som en gång själva spelade i klubben tar steget över till andra sidan planen.

Vid sidan av fotbollen håller föreningen igång verksamhet som når barnen även när säsongen är slut. Lobbyn är öppen varje fredag och lördag, en höstlovsverksamhet planeras tillsammans med socialförvaltningen, och ordförande Leif har skrivit under medborgarlöftet ihop med socialförvaltning, skola, handel och polis.

Vad stödet från GIS möjliggör

GIS stöd går till ett samarbete mellan Hisingsbacka FC, Backatorp IF och Göteborgs Fotbollförbund, och det är därför Joel Sjöqvist kan finnas på plats i Hisings Backa vecka efter vecka, både för organisationsledarna som håller ihop föreningen och för aktivitetsledarna som möter barnen ute på planen.

En del av arbetet är konkret: stöd i ärendehantering och föreningsutveckling, och att vara med i skrivandet av ledarmanualen och spelarutvecklingsplanen. En annan del går inte att sätta på ett schema. Att vara den som lyssnar och bollar, och som finns där för samtalen om allt det som rör en förening men aldrig ryms i en dagordning.

"Stödet i ärendehantering och föreningsutveckling gör att strukturen byggs inifrån och ut, och en fotbollsutvecklare är nära nu. När strukturen når hela vägen ut på planen kommer det att synas, både i verksamheten och i medlemsantalet. Utmaningen är densamma som alltid: hitta ledare, göra dem bättre och leva efter värdegrund och spelarutbildning. Men vi närmar oss med stormsteg." – Joel Sjöqvist, Göteborgs Fotbollförbund

Säsongens sista spark

Den senaste månaden har mycket vänt för Hisingsbacka FC. Föreningen har fått in nästan ett dussin nya ledare och nyligen passerat 500 aktiva medlemmar.

Sedan kom avslutningen för representationslaget. Seniorlaget är ofta den snabbaste pulsmätaren på hur en förening mår, inte minst i områden som Backa. Hisingsbacka har legat under nedflyttningsstrecket nästan hela säsongen och kämpat för att hålla sig kvar i division 4.

I säsongens sista match, mot Stenkullen, stod det 1–1 när klockan passerade 90 minuter. Med det resultatet riskerade laget att åka ner i division 5. Då avgjordes allt med matchens sista spark. På planen fanns två spelare som båda är födda och uppvuxna i Backa. Den ena gjorde 2–1 och säkrade platsen i division 4 även nästa år.

Ett sådant ögonblick påverkar hela föreningen. Efter ett tufft år blev det ett starkt avslut, och kanske också en symbol för att Hisingsbacka FC är på väg åt rätt håll.

Närvaron som barnen behöver

Ibland syns det tydligast i sådant som aldrig hamnar i ett protokoll. I våras hade ett av pojklagen en tung period. Klubben satte sig med ledaren och gjorde klart att den stod bakom honom, men alla visste att nästa bortamatch skulle bli ett test.

Det kom några veckor senare, i Mölndal, en fredagskväll. En vuxen i föreningen hade ingen bil den kvällen, inget uppdrag i laget och ingen ersättning att vänta. Han satte sig på cykeln och trampade dit, genom halva Göteborg, för att stå vid sidlinjen när killarna kom ut ur omklädningsrummet.

Han sa inte mycket. Det behövdes inte. Killarna såg honom, och det var hela poängen: någon hade tagit sig dit, oombedd, bara för deras skull.

Det är sådant som avgör om ett barn stannar i fotbollen eller försvinner. Vissheten att någon ser en, och kommer tillbaka nästa fredag också. Hisingsbacka FC är fullt av människor som burit den vissheten åt barn i Backa i årtionden. Det är den sortens vuxna barnen här behöver – och det arbete som pågår nu handlar om att ge dem tid, stöd och ork att fortsätta vara det.

‍